Ljusare tider!
Nu var den värsta oron över och vår lilla Melba gjorde framsteg varje dag. Det härligaste var att vi såg verkligen skillnad, från att hon varit en svag liten tjej som kämpat med andningen till en tjej som nu började vara allt mer vaken och allert! Vi fick börja ha henne på vårt rum, vilket kändes underbart! 
Vi fick även reda på att infektionsproverna var på väg neråt (96, 106, 60, 22, 11) och att hon klarade sig utan apparater och mätare. Det ända som de sparade var mätaren för syretillförseln och pulsmätaren. Den fick hon ha kvar till fredag em. Därefter var hon "on her own", och hon fixade det galant. 
De berättade för oss att infektionsprovet måste ner till 8 för att hon ska vara helt frisk. De sade även att provet skall vara 8 i tre dagar innan hon är redo att komma hem. Vilket kändes skönt eftersom hon på fredagen var nere på 11. Så nu kändes det som att vi var på väg hemåt! På lördag och söndag var proverna nere på 8 så nu hängde det på måndags provet, vilket även det visade 8. Jippie!!! Så på måndagen packade vi iordning och sade hejdå till våra nya vänner som vi träffat på avdelningen, Lukas med familj och flickebarnet Lindström med familj!! Vi sade även hejdå till all underbar personal som varit guldvärda under tiden vi tillbringat på avdelningen!! Det kändes lite i halsgropen att man skulle lämna dem. Både jag och Daniel känner att vi varit extremt lyckligt lottade som fått all den hjälp och stöd i början av vårt nya liv tillsammans med Melba!!
//Karolina
